Det här är min webcomic. Den är inte snyggt ritad, den är inte alltid sån att man förstår humorn - men den är som jag är. Irrationell, humörsvänging, paradoxal, och antagligen inte särskilt unik.
Fast om du skulle råka tycka om den trots dess brist på djup och ganska cyniska livssyn, som en del människor gör med mig, då är det ju bara att stanna kvar. Jag tänker inte hindra dig.
1 kommentar:
Jag är avundsjuk på Chriss. Jag vill också ha McKay! ;p
Skicka en kommentar